Tog en morgonpromenad imorse, skjussade mamma till jobbet sen for jag iväg till Kaggson.
Usch hade gråten i halsen sen morgonen.. usch usch usch vill aldrig någonsin vara med om detta igen!!

När jag kom var elin redan där, hade städat undan sadeln och allt, kaggson stog i boxen heelnöjd för han hade fått massa hö och käka på :-)
Myste bara på en massa med han i hela 4 timmar satt jag där, kollade när han åt hö, kliade han, pussade han på mulen, sa till han hur mkt jag älskade han, bara va där liksom.
Sen vid 4a kom han som skulle avliva han..det var så jävla hemskt, ingen fattar... fyfan
jag stog och kramade om honom och grinade så mkt att ja knappt kunde andas, pussade han på mulen och sa hejdå älskling sen satte jag mig i bilen och bara for därifrån..
Varken jag eller elin ville vara med när dom tog spruten...Men ingela (som har stallet)
var med så han var inte själv.
Sen fick jag ett sms en kvart senare att kaggson nu var i häst himlen.

Åh de är så svårt att första att han finns inte mer, kommer aldrig få pussa på hans mule, sitta på hans rygg och bara njuta av livet, kolla på hans läpp som han jämt pular på med...
fy fan vad jag kommer att sakna dig bäbis, ingen häst är som dig eller kommer bli som dig.
Det jag vill göra nu är att åka till kaggson och gråta ut som jag annars brukar göra när jag är ledsen.. men det finns ju ingen kaggson och åka till... fan fan fan :'( jag vill bara döööö.



Nudå? jag orkar inte ligga hemma, men orkar egentligen inte vara med nån heller.. men vill bara få tankarna på annat och tränat har jag redan gjort.
Kanske ska gå ut och gå med mysipysi?