bättre ensam än i dålig sällskap

mer sant än så blir det icke.
Och i mitt fall är det jävligt sant, jag har slutat varit med så otrooooligt många personer
som jag var med ofta förut.
Varför?
tja.. insåg vilka idioter dom egetnligen var/är.

men tydligen var det fel oxå, eftersom många sa att det var så töntigt som jag höll på och blabla
men vadå? jag gjorde väll det som var bäst för mig? som jag kände behövdes.
Många gick bakom min rygg ett antal gånger
sa att "ne jag loovar ja ska aldrig mer göra om det"
men endå gjorde dom det om och om igen, och jag är så jävla snäll så jag gav dom
chanser efter chanser, men nångåång där så sa det stopp och nu har jag lagt av med det.
Kompisar är inte det viktiaste i livet, visst kan det behövas men när dom flesta är falska
så är det inte så viktigt längre.